Etiketter
arv, Bekräftelse, beslutsamhet, drömmar, förväntningar, filosofi, fostran, Girighet, Kärlek, kulturarv, mod, moral, självinsikt
Foto: Liza H Whittingham
Jag har träffat en handfull människor som för alltid har förändrat den jag är. Tre, fyra av dem påverkar mig fortfarande, dagligen. I tanke och i handling. Jag skulle kanske skriva en hyllning om, och till, var och en. Men jag har slut på ‘wit’ just nu så jag låter bli.
Under en livstid möter vi oändligt många människor. De flesta passerar bara förbi. Andra gör onekligen intryck på oss. Somliga lämnar avtryck – för alltid. Några stannar kvar. Ett fåtal rycks ifrån oss, vare sig vi vill eller inte. Det förtäljer att vi inte kontrollerar någonting. Bara så du vet: det är en illusion. Tro inte för ett ögonblick att du egentligen kontrollerar något. Att säga ja till den arvsynden – den största livslögnen av dem alla, är hyckleri. Så gör det enkelt för dig: släpp taget idag. Uppbåda modet att kasta dig ut. Det är en överväldigande befrielse när du upptäcker att du kan göra det. Håll inte krampaktigt om isflaken; det är det som gör att du fryser allra mest. Släpp taget och simma emellan!
Den avgörande insikten kom till mig genom upplysning. Upplysningen kom till mig genom omsorgsfullt arbete och viljan att lära mer. Ibland ville jag inte lära mig alls. Men en upplysning som överskuggar allt annat, ojämförbar med någon annan upplysning, är när du istället för att reagera på samma invanda sätt plötsligt har ersatt behovet av att kontrollera allting, med en kärlekshandling. Inte för att du borde. Inte heller för att det ser polerat ut. Utan helt enkelt för du inte längre kan göra på något annat sätt. En medmänsklig kärlekshandling, i sin absolut renaste form, fyller aldrig ett egensyfte. Den bara är. Och människor vi möter anländer alltid i “rätt” ögonblick – även om vi inte vill tänka på det. Men, det är så. Genom dessa möten, i synnerhet de mest svårbemästrade, föds också kraften inom oss – ja, helt enkelt upplysningen att kärleksfullt finna modet att vara dem vi i grunden verkligen är. Och isflaken? Isflaken tinar då.
Foto: Liza H Whittingham
Sensmoral?
“You can never cross the ocean unless you have the courage to lose sight of the shore.” – Columbus
©
Sister!
Att inte skriva “witty” visar ju bara att du har flera sidor inom dig, en mångfald. Länge leve mångfalden och den villkorslösa kärleken.
Du är bäst!!!
Vackert, klokt, eftertänksamt, fullt av “hopp”!
Härligt! Vackra bilder, dessutom! Love M
Tänkvärda ord av en klok människa.